Pensionssystemet reformerades då det tidigare ATP-systemet inte ansågs klara av de framtida demografiska och samhällsekonomiska förändringarna. I det nya systemet ska pensionerna följa inkomstutvecklingen och inte prisutvecklingen som tidigare var fallet.
Den allmänna pensionen består av inkomstpension/tilläggspension, garantipension och premiepension. Inkomstpensionen är den del av den allmänna pensionen som påverkas av bromsen, och det är också den i särklass största delen. För år 2015 betalades 267 miljarder ut i inkomst- och tilläggspension jämfört med 15,6 miljarder i garantipension, och 6,4 miljarder i premiepension.
Pensionsavgifterna som dagens förvärvsarbetande betalar in via arbetsgivaravgifterna ska tillsammans med AP-fonderna (systemets tillgångar) finansiera pensionssystemets utbetalningar (systemets skulder) till pensionärerna och blivande pensionärers pensionsskuld. Varje år görs en omräkning av inkomstpensionen (följsamhetsindexeringen). I normala fall så ska inkomstpensionen följa den genomsnittliga inkomstutvecklingen de senaste tre åren, med ett avdrag på 1,6 procentenheter. Avdraget med 1,6 procentenheter kallas för tillväxtnormen och görs för att kompensera för att pensionären vid sin första pensionsberäkning fick en högre pension än som annars varit fallit, eftersom framtida tillväxt togs med i beräkningen.
Om skulderna är större än tillgångarna i pensionssystemet vid den årliga omräkningen så aktiveras den automatiska balanseringen, den s.k. bromsen, och sänker inkomstpensionen. Detta skulle ske endast vid exceptionella omständigheter, som extremt hög arbetslöshet, mycket låg nativitet eller omfattande utvandring. Inget av detta har inträffat, ändå har bromsen slagit till och sänkt pensionerna 2010, 2011 och 2014. Pensionssystemet befinner sig fortfarande i en balanseringsperiod.
18,5 procent av en arbetstagares pensionsgrundande inkomst upp till ett visst tak avsätts varje år till den allmänna pensionen. 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen (den senare placeras av pensionsspararen i fonder). Garantipension utbetalas via statsbudgeten till de pensionärer som haft låg eller ingen arbetsinkomst. För pensionärer födda mellan 1938 och 1953 ingår tilläggspension för de som har tjänat in inkomstgrundad pension. Personer födda 1937 och tidigare har tilläggspension och garantipension (den senare beräknas enligt andra regler än för födda 1938 eller senare). Tilläggspensionen indexeras på samma sätt som inkomstpensionen för födda 1938 eller senare och garantipensionen är prisindexerad. Tjänstepension och privat pension ingår inte i den allmänna pensionen.
Pensionsgruppen presenterade den 22 maj 2015 ett förslag till en ny broms som kommer att gälla från och med den 1 januari 2017. Enligt förslaget så ska bromsen delas upp på flera år, det vill säga istället för att bromsa hårt ett år, så bromsar man lite lättare under flera år. Enligt förslaget så ska även följsamhetsindexeringen förändras bland annat genom att den årliga omräkningen av inkomstpensionen tar hänsyn till den genomsnittliga inkomstutvecklingen de senaste två senaste åren, istället för de senaste tre åren som nu är fallet. Dessa ändringar kommer att göra bromsen mindre ryckig, men det viktiga att komma ihåg är att inga nya pengar har tillförts. Det innebär att bromsen även fortsatt kommer att drabba såväl dagens, som morgondagens pensionärer.
Pensionssystemets delar
